Högsta kreditvärdighet

ÖKAD FÖRBRÄNNING GENOM BASTU ?
Öka förbränning med irbastu


Vid bad i en infraröd bastu, försöker kroppen på flera sätt att kyla av sig som en reaktion på den djupa uppvärmningen. Detta genererar ökad hjärtverksamhet i såväl frekvens som volym.

Den metaboliska processen (ämnesomsättningen) ökar och blodkärlen vidgas för att enklare föra fram det uppvärmda blodet från kroppens inre ut mot huden.

Värmen förs över till svett som avdunstar via huden.Denna process att kyla kroppen skapar likartade hjärt-kärlfördelar som vid work-out. Användandet av långvågig infrabastu har beskrivits som en form av passiv träning. I en Luxway infrabastu genereras två till 3 gånger så mycket svett som vid ett traditionellt bastubad.
För att producera 1 gram svett krävs 0,568 kcal. Ett Luxway infra-bastubad på 30 min motsvarar i genomsnitt en förbränning på ca 600kcal.
Detta varierar utifrån kroppens kondition i värme dvs hur mycket svett kroppen kan producera.
Man svettas enkelt av sig 500gram vilket motsvarar 300kcal men för en person med högre svett-produktion kan komma upp i en förbränning om 800kcal.
En jämförelse; En person på 70 kilo förbränner normalt efter 30 minuter efter följande aktiviteter

Bastu VS löpning

Fett, vad är det ?

Fett är en speciell typ av vävnad som innehåller många fettceller, i genomsnitt har vi runt 50 miljarder fettceller. Fettvävnad finns framför allt mellan huden och musklerna där den bildar en fettreserv som kallas just underhudsfett. Fettet kan även lagras runt organen, ett tydligt exempel på det är den ökända ölmagen. Fettlager skyddar muskulaturen och organen mot slag. En man har normalt 10 – 20 procent fett och en kvinna 20 – 30 procent.

Det finns två typer av fettceller, bruna samt vita och de skiljer sig både till utseende och funktion. De bruna fettcellerna består av flera små fettdroppar och innehåller många mitokondrier, cellens "kraftverk". Mitokondriernas huvudfunktion är att bilda energi. Det är förekomsten av blod och mitokondrier som gör att fettet ser brunt ut. Bruna fettceller finns framför allt hos nyfödda, som ännu inte kan använda sina muskler för att hålla sig varma. Då är det mycket viktigt med det bruna fettet som vid nedbrytning ger nästan all energi i form av värme.

Det vita fettet är en vanligare typ av fettvävnad och finns hos äldre barn och hos vuxna. De vita fettcellerna är större än de bruna och består av en stor fettdroppe istället för flera små. Vid nedbrytning av det vita fettet frigörs både kemisk energi och värmeenergi.

Fettförbränning

Från fett i kost till kroppsfett

Förbränningen av fett sker i många av kroppens celler, men musklerna och vissa organ som exempelvis levern är de vävnader som står för den huvudsakliga fettförbränningen. Det går inte att punktbränna fett, det tas samtidigt från alla dina fettceller. Fettförbränning är en långsam och svår process, som kan påverkas på flera sätt. När man går upp i vikt får man mer fettvävnad och den använder mindre energi än muskler, vilket gör att ämnesomsättningen blir lägre.

Kroppen kan utvinna energi genom nedbrytning av fett, som antingen tas från kosten eller från cellens egna fettdepåer. I kosten förekommer fett i form av triglycerider, mättade- och omättade fettsyror samt kolesterol. I motsats till andra näringsämnen som börjar spjälkas i munnen och i magsäcken, börjar inte den egentliga nedbrytningen av fett förrän i tunntarmen. Här bryts fettet med hjälp av gallsyror och nedbrytningsenzymet lipas till mindre beståndsdelar (glycerol och korta fettsyror). Dessa upptas direkt av tarmens celler och förs vidare via blodet till bland annat musklerna.

Nyckelhormoner styr fettförbränningen

Balansen mellan lagring och användning av fett styrs av nervsystemet i kombination med olika hormoner.

Insulin

Ett av de viktigaste regleringshormonerna är insulin, vars huvudfunktion är att signalera till kroppens celler att ta upp socker från blodet efter en måltid. Dock har insulinet en annan viktig funktion vid omsättningen av fett. Det stimulerar nämligen bildningen av ett enzym som kallas LPL, lipoproteinlipas. LPL signalerar i sin tur till fettcellerna att suga åt sig och lagra fett. Det är därför insulinet kallas för kroppens mest fettbildande hormon.

Leptin

Vår förmåga att reglera hur mycket fett som lagras styrs även av ett annat viktigt hormon, leptin, som bildas i fettcellerna. Leptinet utsöndras när vi ätit för mycket eller helt enkelt när vi har för höga nivåer av fett i kroppen. Hormonet förs med blodet till hypotalamus, den del av hjärnan som bland annat styr födointaget, som då skickar ut signaler om att hämma aptiten och öka förbränningen. En del människor saknar en fungerande gen för detta hormon och kan därför ha lätt för att gå upp i vikt.

Resistin

Ett relativt nyupptäckt hormon, resistin, kan vara en mycket viktig bidragande faktor till fetma. Resistin bildas av fettceller och hämmar insulinets förmåga att stimulera upptag av socker till kroppens celler. Detta betyder att celler drabbas av en så kallad insulinresistens som annars är vanlig vid typ 2-diabetes. Insulinresistens är ofta ett viktigt tecken på fetma. Det krävs vidare studier för att avslöja den exakta mekanismen men det finns definitivt ett samband mellan hormonet resistin och fettomsättningen i kroppen.

Varför går vi så lätt upp i vikt?

Svaret på denna fråga är evolutionen. Människan har anpassat sig till en varierande tillgång på mat i form av ett inbyggt reservlager av fett. Den som kunde äta mycket och även lagra energin när det fanns mat överlevde helt enkelt längre. Anledningen till varför kvinnor under utvecklingen fått fler fettceller än män var för att kunna klara av en graviditet under en svältperiod.

När kroppen känner att tillgången på mat är låg försöker den hålla kvar fettet. Vid hård bantning tror kroppen att den är inne i en svältperiod, förbränningen går då ner på sparlåga och fettlagringen ökar. Skillnaden mellan dagens människa och stenåldersmänniskan är dock mängden vardagsmotion. Våra förfäder hade ett fysiskt ansträngande liv, medan vår tillvaro domineras av mer stillasittande aktiviteter. Med andra ord kan man säga att det är naturligt att öka i vikt men vi borde röra på oss mer för att må bra.

Graviditet, amning och klimakteriet påverkar

Stenålderskvinnan var beroende av en fettreserv vid graviditet och amning. Det ser vi tydligt även idag, kvinnor lägger upp extra energi framför allt på höfter och lår under graviditet. Fettdepåerna behövs under sista delen av graviditeten och under amningsperioden, då mamman inte alltid orkar äta tillräckligt för sitt och det nyfödda barnets behov. Det är normalt att gå upp 10-12 kilo i vikt under graviditeten och att banta rekommenderas inte.

En viss viktökning i klimakteriet är naturligt eftersom ämnesomsättningen blir långsammare, muskelmassan och kaloribehovet minskar och äggstockarna bildar mindre östrogen. Det är då fettcellerna griper in och börjar bilda östrogen för att hålla kvinnans hormonnivåer i balans. Fettcellerna blir fler, större och ökar sin förmåga att lagra fett. Oftast klagar kvinnor i klimakteriet på att fettet sätter sig runt midjan, det beror på att fettcellerna i midjan är bättre på att bilda östrogen än fettet på lår och stuss. Genomsnittskvinnan går upp cirka fem kilo, men en accepterad hälsosam viktökning kan vara två till tio kilo.

Det är känt att bukfett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos män. Hur står det till med kvinnorna? Forskning har visat att kvinnans midjefett är mindre aktivt än mannens. Fettcellerna är så upptagna av att bilda östrogen att de inte ger ifrån sig lika mycket fettsyror till levern för att bilda kolesterol.

Fettcellernas storlek

fett celler

En del specialister anser att antalet fettceller utvecklas i tidig ålder och vi kan inte ändra dess antal. Däremot kan vi påverka fettcellernas storlek genom att gå upp i vikt. Andra tror att det finns ett samband mellan fetma och antalet fettceller. Fettcellerna har en gräns för hur stora de kan bli och när den gränsen är nådd delar cellerna sig.

Vissa dietister anser att denna gräns går vid 15 kilos övervikt. När man går upp mer börjar de befintliga fettcellerna dela sig och bilda nya fettceller. Detta kan resultera i en långsiktig benägenhet att lägga på sig. Mindre övervikt beror på att existerande fettceller fylls med fett, vilket kan relativt lätt arbetas bort. En befintlig övervikt brukar öka med åldern, eftersom ämnesomsättningen hos vuxna minskar med cirka en procent per år. Vid bantning bryts fettet ned men fettceller försvinner inte, därför är det lätt att öka i vikt efter bantningsperioden.

En del människor kan ha svårt för att bli smala, hur mycket de än bantar, beroende på att de har många små fettceller som inte kan göras mindre. De som blir överviktiga som barn, brukar ha fler små fettceller, medan de som blir överviktiga senare i livet får färre men större fettceller.

Finns det bot mot fetma?

Vi går upp i vikt när det finns en obalans mellan intag och förbrukning av energi. Fetma ökar risken för att drabbas av flera farliga sjukdomar som cancer, åldersdiabetes, hjärt- och kärlsjukdomar. Hos män så blir fertiliteten nedsatt, eftersom mängden av hormonet testosteron i blodet minskar medan ökade nivåer av underhudsfett leder till en förhöjd nivå av östrogen.

Forskningen som bedrivs idag kretsar i stor utsträckning kring de hormoner som styr aptiten. Man hoppas kunna uppfinna ett läkemedel som stänger av kroppens hungersignaler till hjärnan och få oss att äta mindre. Men aptiten är ett komplext system som är svårt att reglera. De läkemedel mot fetma som hittills har tagits fram brukar delas in i tre kategorier. Mediciner som ska få oss att äta mindre, mediciner som ska öka förbränningen och mediciner som ska få tarmen att ta upp mindre fett. Inget av dessa piller fungerar särskilt bra.

Dietister världen över anser att en av de viktigaste orsakerna till att över hälften av jordens befolkning lider av övervikt är brist på motion