Bastu köp hos Luxway högsta kreditvärdighet

Köp Tryggt IR Bastu och Infraröd Bastu

Bygga bastu, det här bör du tänka på

När man planerar att bygga bastu och bygga varje ”panel för panel” så finns det en hel del saker att ta hänsyn till.  En god planering ger ett utmärkt resultat brukar man säga och det finns en hel del att tänka på innan bygget skall sättas igång. Här finner du en del riktlinjer och vad du bör ta hänsyn till när du skall bygga bastu.

Storleken          ” Hur många skall nyttja bastun samtidigt”

Priset                 ” Avgörandet av materialval och design”

Placeringen       ” Bastuns invändiga takhöjd”

Bastuaggregat   ” Rätt aggregat styrka för den volym du har”

Ventilation         ” Rätt ventilation ger bästa bastubaden”

Bastudörrar       ” Modernt eller klassiskt utseende ”

Bastulave           ” Hållbarhet och lätt att rengöra”

Bastupanel          " Lyxig väggpanel eller traditionell"

Om du inte tänker välja ett monteringsklart bastu-rum och bygga bastu från grunden så är det som sagt en del saker att tänka på, här förklarar vi mer.

Välja rätt placering av en bastu?

Var du väljer att bygga bastu är helt upp till dig och du kan i princip bygga det var som helst, det enda egentliga kravet är att bastuns innermått ej understiger 190 cm i invändig takhöjd och att aggregatet om det drivs av el ej är i närheten av en dusch.

Takhöjden av en bastu är viktig.

På 1960 och 1970 talet var det populärt att bygga bastu som var stora och med hög takhöjd ibland ända upp till 2700 -2800 mm men då var även elen billig så man tog inte så mycket hänsyn till elförbrukning. Med ett stort utrymme så brukade rummet med tiden fyllas med diverse saker som man kan stuva om i hemmet, skor, kläder, etc och därmed blev inte bastun så enkel att använda. Dels tar det lång tid för uppvärmning och kostar mycket pengar. Idag används en bastu  mer som ett hälsoredskap eller för ren njutning och då bör man vara klok i sin bedömning om takhöjden i sin bastu.

En eller två höjder på bastulav?

Det finns ingen regel om det skall vara just 2 höjder på bastulav ( bänk ). Om du nu planerar till att ha en invändig takhöjd på 2200 mm och över så kan det vara bra med två höjder men vi ser att fler och fler väljer bort den översta laven idag just för att få ner takhöjden och med det få en snabbare uppvärmning och en mer effektivare bastu som är mer energisnål.

Storleken har betydelse

När man bestämmer bastuhöjden så bör det inte vara på grund av att man skall basta med sina vänner över kräftskivan utan man bör ha en effektiv bastu hela året är vår rekommendation. Ta en funderare på hur du och din familj kommer att använda den och hur många personer som normalt kommer att basta samtidigt. Storleken det vill säga den totala volymen i en bastu är relaterad till vilket bastuaggregat du bör välja för att få en så effektiv bastu som möjligt.

 Bastuaggregat-effekt och funktion.

Allt för ofta får vi en supportfråga från kunder som blivit rekommenderade fel bastuaggregat med resultatet att det tar en mycket lång tid för uppvärmning eller att värmen inte är en mjuk och skön värme. Oftast kommer detta ifrån att säljaren inte tagit hänsyn till den totala volymen i bastun eller ej räknat med om kunder har kakel eller stora glasytor i sin bastu. För varje kubik i din bastu så bör du räkna med att ha 1 kilowatt per 1.3 kubiks rums-volym. Ett exempel 2 x 2 x 2 meter =8M3 /1.3= du bör ha minst 6,15 KW för ditt bastuaggregat. Detta är de rekommenderade aggregateffekterna från tillverkarna och då utgår de från en ”normal bastu” med träpanel och trädörr och med rätt isolering i vägg och tak. Så  om du bygger bastu med mycket glas eller med kakel som väggkonstruktion så kräver det en högre effekt på aggregatet än de rekommenderade volymen på bastuaggregatet. Som tumregel kan man använda sig av för varje m2 glas/kakel så bör du lägga till min 0.5 till 1 KW. Om bastuexemplet ovan skulle ha en väggyta på 2x2 meter glas så bör du höja aggregatets effekt med ca 2 till 4 KW.

Funktionen av ett bastuaggregat

Har du nu räknat fram vilken effekt som blir bäst för dig så finns det ytterligare saker att fundera på. Hur skall du styra aggregatet med på/av sättning. Det finns interna styrningar dvs en knappsats på aggregatet med på/avstängning och värmeval eller en extern styrning som sköts på en kontrollpanel som man vanligtvis sätter på utsidan av en vägg. Med en extern kontrollpanel får man en bättre överblick på tidsinställning och temperatursättning och med det även en säkrare bastu då man inte ”glömmer av” att stänga av bastun efter användning. De externa kontrollpanelerna sänder en signal till aggregatet och temperatursensorn i bastun om vilken gradtal du ställt in den på och hur lång tid du önskar använda den. Idag finns det ett stort urval av kontrollpaneler med diverse funktioner. Rätt kontrollpanel är den som är anpassad efter styrkan på det aggregat du väljer. På senare tid har vi även aggregat och kontrollfunktion som styrs med en ”app” i din mobiltelefon. Kanske passar dig som sitter oftast i en bilkö hem från jobbet och är lite småfrusen och vill att bastun skall vara klar för användning när du kommer hem.

Hur bör bastusten staplas?

Använd bastusten i bastuaggregatet som är  välkänt, en massiv block-sten som är avsedd för bastuaggregat. Obs det är förbjudet att använda porös sten eller keramisk, lätt sten då detta kan innebära överhettning och ge skador på värmemotstånden i aggregatet. Börja med att stapla bastustenarna på botten av aggregatets stenkista och på ett sådant sätt att de stödjer varandra men även lämnar utrymme för luftcirkulation. Stenarna får alltså inte packas för tätt men aggregatet skall ändå vara fyllt upp runt värmemotstånden. När stenarna är på plats bör en första körning påbörjas för att eliminera fukt och lukt.

Stora stenkistor med mycket bastusten ger en mjukare värme.

Det är sällan en finländare har fel när det kommer till bastuaggregat. De flesta finländare eftersträvar på att få så mjuka och varma bastubad som möjligt. Man kommer långt med en stor stenkista och om man kastar mycket vatten. En mjukare värme får man med ett aggregat som har en stenkista som är 50 kilo eller mer, det är alltså bastustenens vikt i aggregatet. Har man en större stenkista brukar man basta på lägre temperaturer 65 till 75 grader då vattnet förångas via en större stenmängd och ger därför den där mjukare bastuvärmen.

 Hur lång är livslängden på bastustenarna?

Användningen av en bastu är A och O, det beror helt enkelt på hur mycket du använder den. Om ni endast använder bastu några gånger per  vecka så bör man byta stenarna 1 gång per år. Man kan förlänga stenen genom att stapla om stenarna då och då eftersom de bryts ner vid användning och kan orsaka att stenmjölet lägger sig och tätar så att det inte blir en bra luft-genomströmning. En god luftgenomströmning ger aggregatet längre livslängd. En god luftcirkulation är förutsättning för att en bastuugn ska fungera riktigt och el motståndens livslängd ökar tack vare motståndens lägre yttemperatur.

Få rätt ventilation i en bastu

Inluft till en bastu är viktigt och som tumregel brukar man antingen ha placerat aggregatet på samma sida som vid dörren eller om man har ett tillluftshål i väggen under bastuaggregatet. En tillluftsventil brukar man placera direkt under aggregatet och brukar ha en diameter om 125 mm och för större badanläggningar runt 300 mm i diameter. För en familjebastu kan det räcka med att placera aggregatet bredvid bastudörren då man släpper några millimeter under dörrbladet som ger ventilation. En utluftsventil bör alltid vara i samma diameter som tillluftsventilen och bör placeras högt på väggen eller i taket och på det sättet får man en god ventilering av ny fräsch luft. Man bör inte ha utluftsventilen direkt ut i det fria då det kan innebära att bastun inte blir varm med för högt luftväxeluttag. Utluftsventilen bör utmynna i samma område som där tillluften kommer ifrån. På detta sätt förnyas luften kontinuerligt i det utrymme där tillluften kommer ifrån eftersom det alltid är ett undertryck inomhus.

 Bygga bastu och installera bastudörrar

Det finns ett mycket brett alternativ av bastudörrar i alla dess slag, från de klassiska gamla trädörrarna till mer moderna dörrar med aluminiumkarmar och med härdade glas av olika nyanser och färger. Det du bör titta på är först och främst vilket karmmått du önskar ha när du bygger din bastu. Obs att karmmåttet inte är det exakta mått som din dörrs bladmått har de är alltid i ett mindre mått. Karmar kan väljas i samma träslag som du väljer för din bastupanel och vill du bygga en mer modern bastu kanske en dörr med karm av aluminium blir mer rätt för er.

 Bastulave, det vill säga med andra ord bastubänken.

När man börjar skissa upp sin bastus mått ser man ganska snart vilka ytor man har över för bastulaven. Alla är vi olika och har olika krav på hur laven skall vara utförd. En del vill bygga bastu med en ”L” lave det vill säga att det är en lång bänk med en kortare sidobänk ungefär som ett ”L”. Andra vill kanske ha en ”U” lave och det är en lång bänk med sidobänkar på varje sida, som ett ”U” helt enkelt. Materialvalet är viktigt om man eftersträvar en lång livslängd och en skön bänk att sitta på utan en massa vassa kanter eller ytor. En bastulave i ett värmebehandlat trä ger en underhållsfri bänk i många år framöver och motverkar också att ”svettfläckar” syns. En bastulav bör behandlas några gånger per år med bastulave rengöring och bastulav-olja för bästa hållbarhet. Man kan välja att bygga en lave med löst virke eller så beställer man färdiga lavar som är enkla att montera och kapa till sitt eget mått och sparar därför en massa onödig byggtid.

  Val av bastupanel

När det kommer till bastupanelen så ställer man krav på dels att panelen skall vara i god kondition, med det menar vi att det skall vara av ett hållbart materiel som i det närmaste är kvistfritt. Kvistar i panelen är något man vill undvika då det försvagar träets hållbarhet. Väggpanelen skall även vara fri från kåda som just kvistar kan producera vid upphettning. En del fördrar ljus bastupanel som aspträ medan andra vill ha ett mörkare panelvägg i till exempel Al eller värmebehandlat trä. på senare tid har även cederträ blivit ett mycket populärt inslag i bastun, dels för den goda doften och för den unika ådringen i ett genuint träslag som cederträ. Att bygga bastu med blandade träslag har blivit modernt, varför inte ha en fin fondvägg i cederpanel eller en bastulave i värmebehandlat trä som är ett mörkare träslag blandat med en ljus asp-panel.

Stort sortiment för dig som vill bygga bastu

I vårt sortiment finner du det du behöver för att få ett lyckat resultat. Vill ni ha hjälp och råd är ni alltid välkomna att kontakta oss. Om du har en basturitning med måttangivelser så kan vi hjälpa dig att räkna ut hur mycket panel, lav och lister du behöver. Efter det kan du få en offert av oss, vi har hjälpt många personer att få ett bra resultat när de vill bygga bastu.

Här finner ni de olika detaljerna du behöver för att bygga bastu