Bastubad hjälper och stärker immunförsvaret

Hjälper din kropp att möta virus som förmår att tränga in i koppen

Använd infraröd bastu i 30–45 min varje dag.

Förbättra ditt immunförsvar

Bygg upp ditt immunförsvar

Värmen som genereras av en infraröd bastu stimulerar energi på cellnivå som i sin tur ökar kroppens produktion av vita blodkroppar. De vita blodkropparna fungerar som immunförsvarets första försvarslinje när infektionen slår till. När ett skadligt ämne kommer in i din kropp upptäcker de vita blodkroppar angreppet och aktiverar immunsystemet. Det är uppenbart att dessa små celler är av största betydelse när det gäller funktionen hos vårt immun försvar. En ökad produktion av vita blodkroppar, stimulerad genom användning av infraröd bastu, kan hjälpa kroppen att effektivare bekämpa sjukdomar.

Minskad mottaglighet för infektioner

Infraröd bastu ger en bastuns effektiv uppvärmning av kroppen och aktiverar immunförsvaret. Vår kropp är gjord för fysisk ansträngning och träning och medför goda effekter på vår hälsa. På samma sätt får kroppen en ökad genomblödning vid ett infrarött bastubad och flertalet positiva effekterna på bland annat hjärta och kärl med minskad risk för s hjärt- och kärlsjukdomar men framför allt stärks vårt immunförsvar vid infraröda bastubad. Olika studier visar att både det medfödda och det förvärvade skyddet stärks. Antalet vita blodkroppar ökar och produktionen av T och B-cellerna ökar.

Försvagat immunförsvar

Vårt immunförsvar kan påverkas negativt av långvarig stress, avsaknad av motion, kosthållning med lågt näringsvärde och brist på sömn. Även om användning av infraröd bastu gynnar immunförsvaret direkt, ger det dig också hälsofördelar som effektivt motverkar dessa negativa effekter. Infravärme ökar produktionen av ett hormon som dämpar stresshormonet kortisol och hormonet Serotonin också kallat lyckohormonet vid bastubad. Detta ger goda effekt vid stress, utmattning och sömnsvårigheter

IMMMUNFÖRSVARET

Vita blodkropparnas antal
De vita blodkropparnas totala antal och fördelningen mellan de olika typerna av vita blodkroppar växlar under olika åldrar. Med tilltagande ålder sjunker det total antalet vita blodkroppar. Det gör den äldre befolkningen känsligare mot virusinfektioner som kroppen inte tidigare har stött på och där immunförsvaret inte har något minne av infektionen. Är det däremot en virusinfektion som en äldre person stött på under sin ungdom kan denne klara en infektion bättre än en yngre individ, som inte har ett minne i sitt immunförsvar för den aktuella virusinfektionen. Mängden vita blodkroppar i det cirkulerande blodet växlar alltid beroende på det fysiologiska tillståndet. Växlingarna kan vara snabba delvis beroende på att de vita blodkroppar som stannat i de små blodkärlen spolas in i det allmänna blodomloppet då blodcirkulationen ökar. Efter en måltid tex ökar de vita blodkropparnas antal i blodet. Av sin livstid tillbringar de vita blodkropparna endast en liten tid i det cirkulerande blodet.

Vita blodblodkroppar

Vita blod kroppar är celler i blodet som ingår i kroppens immunförsvar för att skydda kroppen mot infektionssjukdomar. Till de vita blodkroppar eller leukocyterna som de också kallas hör granulocyterna, lymfocyterna och monocyterna som finns i varierande mängd i kroppen.
Grupperna av vita blodkroppar har olika egenskaper och uppgifter. Granulocyterna (Neutrofila granulocyterna) utgör 50–70% av samtliga vita blodkroppar hos vuxna medan monocyterna är den till storleken största vita blodkroppen, men som endast står endast för 3–8 % av blodets vita blodkroppar. Lymfocyternas livslängd är flera år, medan övriga blodkroppar lever endast några dygn. Granulocyter äter upp bakterien, lymfocyterna gör sönder bakterierna och monocyterna äter både upp bakterierna och tar hand om död vävnad. Vår kropp bekämpar inte en sjukdom bara genom att äta upp bakterierna. Det krävs mer. Därför finns mer specialiserade vita blodkroppar.

T-Cellerna

T-cellerna ser skillnad på det som tillhör kroppen och de främmande ämnena. Det finns två olika sorters T-celler, mördarceller och hjälparceller. Mördarcellernas uppgift är att döda de av kroppens egna celler som har infekterats av virus. De dödar även cancerceller.
Hjälparceller sköter samordningen av immunförsvaret. När T-cellerna upptäcker ett främmande ämne skickar de signaler till B-cellerna.
B-cellernas uppgift är att tillverka mängder av antikroppar. Antikropparna hittar fram till bakterierna och fäster sig på deras väggar. De gör sedan hål på bakterierna så att de spricker och dör.
Så fortsätter det tills sjukdomen är bekämpad. Detta sker hela tiden. Och kan pågå utan att man märker av det, och ibland blir man sjuk länge innan sjukdomen är bekämpad. Ibland lyckas kroppen inte bekämpa sjukdomen överhuvudtaget.

Immunförsvarets minns

T- och B-cellerna kan tillverka minnesceller. Dessa minnesceller minns viruset eller infektionen vi har haft. Det gör att vi inte kan få samma sjukdom igen, eftersom kroppen slår ut hotet innan något hinner hända. Därför kan man inte få Mässlingen två gånger eftersom det bara finns ett virus som orsakar sjukdomarna. Andra sjukdomar kan man få från mängder av olika virus, så då hjälper minnescellerna inte så mycket som de borde.


Goda regler för ett effektivt Immunförsvar
1. Rök inte.
2. Ät mycket frukt och grönsaker.
3. Träna regelbundet.
4. Bada bastu regelbundet.
5. Håll en sund vikt.
6. Om du dricker alkohol ska du bara dricka med mått.
7. Få tillräcklig sömn.
8. Vidta åtgärder för att undvika infektion, som att tvätta händerna ofta

 Articifiell feber (Konstgjord feber)

"Hyperthermia,(artificiell feber) har det forskats mycket om, och många läkare
använder idag infraröd värme för att förebygga och behandla olika sjukdomar som är svårbehandlade."

Dr. Ralf Kleff

Institute for Heat and Immune Therapy